FANDOM


Drift & skötsel

Inledning

  • Vid anläggningarna för produktion av biogas så utförst planerade och akuta underhållsinsatser.
  • Insatserna består av förebyggande underhåll, reparationer samt modifikationer av anläggningen. 
  • Beroende på anläggningens storlek så finns en viss mängd personal att tillgå för dessa arbeten.
  • Detta innebär att vid en mindre anläggning så behöver teknikern ha kunskap i anläggningens alla system för att kunna sköta driften och underhållet. Vid större anläggningar finns ofta utrymme för spetskompetens.
  • Drift- och underhåll ska föregås av säkerhetstänkande.
  • Teknikern vid anläggningen installerar, justerar, inspekterar, servar, och reparerar en mängd olika mekanisk utrustning och maskinella delar.
  • Utrustning som används vid produktion av biogas, lagring och transport av substrat eller restprodukter omfattas av varierande underhållsinsatser och säkerhetsaspekter.
  • Utrustningen som är maskinell är oftast uteslutande elektriskt driven.
  • Vid anläggningarna kan oftast elkraft genereras med reservkraftverk/generatorer.

Övervakning

  • Vid anläggningarna används datoriserade övervakningssystem för att följa upp driften av anläggningen.
  • I driftövervakningssystemet återges information om processen som är viktig för anläggningens funktion.
  • Utöver datoriserad övervakning så tas regelbundna driftsprover ut för analys där relevanta parametrar analyseras och eventuella åtgärder tas.
  • Visuell översyn av anläggningen är en del av det fortlöpande underhållet där anläggningens skick inspekteras i relation till avvikelser.

​Underhåll

  • Regelbundet underhåll innehåller moment som;
    • Rengöring av utrustning och maskineri
    • Åtgärda och förebygga korrosion och rengöra korrosionspåbyggda ytor
    • Byta eller tillföra smörjmedel och/eller packningar
    • Spänna eller lossa kopplingar, remmar och bultar
    • Assistera entrepenör vid om- och tillbyggnationer
    • (lättare svetsarbeten)
    • Underhålla reservkraft
    • Underhålla maskinpark
    • Fortlöpande dokumentera arbetet!!!

Målsättning & funktion

  • Två vitala delar i anläggningen för biogasproduktion är:
  1. Transport av media
  2. Omvandlingen av substrat till metan
  • Dessa måste fungera om man skall kunna driva anläggningen med tillräcklig lönsamhet.
  • Målet med verksamheten är att kunna omvandla substrat till metanrik gas .
  • Intäkterna från försäljning av gasen skall generera mer pengar än vad det kostar att driva verksamheten.
  • I många fall i Sverige idag så har man vid anläggningarna inte nått en balans mellan produktion och försäljning. Många anläggningar har haft svårt att klara leveranskrav och ekonomi.
  • I flertalet av fallen beror det på störningar i driften av anläggningarna. Det finns även fall då man missbedömt och överskattat mängden tillgängligt substrat
  • Den gas man producerar ger bäst utfall då man kan optimera blandningen av substrat för att öka metanhalten och gasproduktionen.
  • Behovet av att tillgodose mikroorganismernas levnadsvillkor och balansen mellan näringsämnen i processen är en mycket viktig del i driftsoptimeringen.

System för underhåll

  • All verksamhet måste enligt lag genomföra egenkontrol.
  • Egenkontrollen är ett lagkrav som ska, om det utförst korrekt, säkerställa att verksamheten sker säkert, helst utan att konsekvenser eller olägenheter uppkommer för miljö, allmänheten eller anställda.
  • Egenkontrollen innebär även att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad som skall göras då en situation uppkommer.

Egenkontroll

  • I egenkontrollen ingår bland annat:
    • Fördelning av det organisatoriska ansvaret
    • Krav om verksamhetsförenlig kunskap
    • Krav om verksamhetsförenlig dokumentation
    • Krav om kommunikation
    • Krav om mätning och uppföljning
    • Bedömning av risker
    • Krav för verifiering, validering & revidering.
    • m. fl.

Kontrollprogram & rutiner

  • För att efterleva kravet om egenkontroll så tar verksamhetsutövaren fram ett kontrollprogram.
  • I kontrollprogrammet ingår alla de delar som berör egenkontrollen.
  • Hur dessa punkter efterlevs beskrivs i rutiner
  • Rutinerna kan exempelvis vara:
    • Rutiner för - provtagning & analys
    • Rutiner för - kontroll av utrustning och objekt
    • Rutiner för - kommunikation & underrättelse

Drift & skötselinstruktioner

  • Egenkontrollen omfattar dokumentation och rutiner för drift och skötsel av verksamheten.
  • Detta kallas för drift- och skötselinstruktioner och är inte annorlunda än vilken manual som helst.
  • Denna dokumentation och hur den hanteras kan vara mycket olika mellan arbetsplatser, men en traditionell hantering har varit i pappersformat - pärmar. En mer modern version är mer digital och interaktiv.
  • Industrianläggningar och verksamheter med avkastning har varit snabbare med att övergå till en digital hantering medan kommunal verksamhet som inte drivs med avkastning är trögare och långsam med förnyelse.

Drift & skötselinstruktionens innehåll

  • Allmän beskrivning av anläggningen 
  • Processbeskrivning
  • Larmlista
  • Dimensionering
  • Funktionsbeskrivning
  • Objekt och Instrumentering 
  • Checklista för underhåll
  • Processchema
  • Eldokumentation

Övriga kunskapsområden

  • Bygg
  • Ventilations- och värmesystem
  • Vattensystem
  • Mark
  • Automation

Allmän beskrivning av anläggningen

  • En allmän beskrivning är som det låter, allmän
  • Den beskriver i mycket enkla ordalag var verksamheten är belägen och vad man gör vid anläggningen.
  • Den ska vara skriven med ett språk så fritt att vem som helst, oavsett utbildning eller erfarenhet, skall kunna ta upp den och läsa den med förståelse.
  • Den ska ge info om vem som bedriver verksamheten och hur man kommer i kontakt med denna
  • Den ska också ge information om vem som utför tillsyn av verksamheten samt dess kontaktuppgifter
  • Den ska upplysa om när senaste revideringen av dokumenten ägde rum

Exempel

Upprättad av: XX

Datum:åå-mm-dd

Reviderad av: XX

Datum: åå-mm-dd

Mulltoans biogasanläggning - "ORT"

Mulltoans biogasanläggning [var anläggningen är belägen i förhållande till "ORT"].

Mulltoans biogasanläggning är en [typ av anläggning] som producerar biogas. [Här beskrivs enkelt hur biogasen produceras, vad som görs med biogasen, hur den distribueras, vilken typ av substrat som används, vad som görs med rötresten etc.]

Anläggningen är dimensionerad att hantera XX ton substrat/dygn.

Verksamheten drivs av företagen XX AB som ägs av XX. Ansvaret för verksamhetens drift har XX [beskriv denne persons funktion inom verksamheten]

Kontaktperson och kontaktuppgifter

Tillsyn utförs av [tillsynsmyndighet och kontaktuppgifter]

Tillståndsmyndighet och kontaktuppgifter

Processbeskrivning

  • Processbeskrivningen är mer detaljerad än allmänna beskrivningen och tar inte upp lokaliteten av anläggningens olika delar
  • Beskrivningen följer flödet av ämnen som behandlas i verksamheten & innehåller objektsnamn samt det normala driftfallet.
  • Beskrivningen är cenrerad runt vad som sker med ämnena och således redogörs det inte för några alternativ till normala driftfallet i denna text. Det kommer under funktionsbeskrivningen.
  • Utöver process så anges även under denna del också vad som gäller för elförsörjning, styrning & automation samt övervakning.

Exempel

Den normala processen vid mulltoans biogasanläggning sker enligt följande:

Substratet pumpas med excenterskruvpump (SP1) från mottagningsstation (MT101) till rötkammare (RÖTK101). I rötkammaren omblandas substratet med toppmonterad omrörare (OM1). Cirkulation av substratet sker med cirkulationspump (CP1). Uppvärmning av rötkammaren sker med slam-slam värmeväxlare (VVX1)......................................

  • Nivå och flödesmätning (med beteckning)

Exempel

Elförsörjning, styrning & automation samt övervakning:

  • Kraftförsörjning
    • Anläggningens apparatskåp KC10 kraftförsörjs från Lågspänningsställverk A1. Reservkraftverk till A1 startas manuellt vid behov. Vid reservkraftdrift måste eventuella objekt stängas av manuellt på manöveromkopplare eller fjärrmanöver om man inte vill ha dom i drift.
  • Nätövervakning/uppstart efter nätavbrott
    • På inkommande kraft i apparatskåp KC10 finns nätspänningsövervakning med en nätvakt EV10. Vid kortare nätbortfall <5 sek ges larm Nätfel KC10 och vid längre nätbortfall >60 sek ges larm Nätavbrott KC10.
    • Uppstart av anläggningen efter nätavbrott kan ske i fem olika steg med ställbara tidsfördröjningar. Detta för att förhindra att alla objekt startar samtidigt samt att kunna blockera bort larm på mätsignaler tills processen åter kommit igång.
  • Överordnad datorarbetsplaats
    • Anläggningsdelen övervakas och manövreras från det centrala drivtövervakningssystemet VA-Operatör. Kommunikation sker via fibernätverk samt kommunikationsprotokollet Comli. En omvandlare TCP/IP - RS232 installeras i KC10.
    • All visning och manövrering sker enligt tidigare uppgjord standard. Någon lokal arbetsplats i anläggningsdelen är inte plannerad. 
    • Eventuellt finns möjlighet att utnyttja VA-Optima för optimering av kvävereningen.
  • Lokalt styrsystem
    • I apparatskåp KC10 finns ett styrsystem ABB AC800M som styr och reglerar hela anläggningsdelen. Kommunicerar med driftövervakningssystemet via fibernätverk. Möjlighet finns även för kommunikation med andra styrsystem via SattBus över Ethernet, men i dagsläget finns inte behovet. (detta används idag främst för överföring av utgående flöde och flödespulser, ytterbelysningsstyrning samt förreglingar mellan anläggningsdelar).
    • Någon lokal operatörspanel är nte installerad, utan all driftomställning sker från det övreordnade systemet

Larmlista

  • En larmlista innehåller alla objekt i en anläggning där larm kan genereras. 
  • Objekten i sig genererar inga larm utan det är datorn/centrala enheten som övervakar objekten som utför själva distributionen av larm.
  • I listan anges objektnamn, larmkod, klartext & klassning.
  • Tabellen upprättas oftast i Excell och kan ur det formatet användas i olika datorbaserade system.

Exempel

Pos. Objekt Kod Text Klassning
#1 NG1 BG_MULT_NG1_BEST_NIVÅ Nivågivare NG1 beställningsnivå kemikalietank 1 C
#2 OM22 BG_MULT_OM22_FEL_FREKV Omrörae OM22 frekvensfel B
#3 SP1  BG_MULT_SP1_UTL_MSKYDD Substratpump SP1 utlöst motorskydd A

Dimensionering

  • Dimensionering berör anläggningens tillståndsgivna del samt kapaciteter.
  • Det är områdesspecifikt men kan grovt delas in i;
    • Vad & vilka mänder av ämnen som man får ta emot
    • Hur mycket av ämnena som får finnas på platsen över tid.
    • Hur mycket av något som anläggningen kan producera
    • Hur mycket som får lämna anläggningen som emissioner.
  • Kapacitet kan och bör beröra både anläggningens fysiska delar likväl som förmåga att ta emot eller behandla ämnen.

Exempel

Anläggningen har tillstånd enligt beslut (Ist:dnr-116503-20120101) daterat åååå-mm-dd

  • Anläggningen får ta emot och behandla 2000 m3 melass eller blandning av melass per kalenderår. Vid ett och samma tillfälle får som mest 200 m3 melass förvaras vid anläggningen.
  • Rötkammare:
Volym: 2200 + 2 ggr 2000 m3
Hydraulisk uppehållstid: 20-40 dygn
Drifttemperatur: mesofilt 35-37 gr C.
  • Enligt tillstånd Ist-e-dn-116503, §6
§6.a. - Tillåtna halter av suspenderad substans mätt som SS-Analys 3456, får halten i utgående vatten till maximalt uppgå till 35 mg/l SS vid ett enskilt provtagningsdygn samt som flödesavvägt årsmedel 20 mg/l SS

Fubnktionsbeskrivning

  • Funktionsbeskrivningen redogör för normal funktion hos ett objekt
  • Funktionsbeskrivningen redogör också för möjliga driftfall som kan förekomma samt hur objektet kan påverkas och användas av operatören.
  • I beskrivningen finns objektnamn med

Exempel

Bypass-vattenlucka V209

Bypass-vattenlucka placerad i kanalen mellan försedimentering och aktivslambassängerna. Luckan är monterad fri ovan vätskeytan i kanalen och stänger nedåt. Luckan styrs av elektrisk manöverdon. För luckan finns manöveromkopplare HAND-0-AUTO.

Allmänt om ventiler gäller.

Funktion

I omkopplarläge AUTO skall luckan regleras mot inställda värden. 

I driftval AUTO  och då summan av utgående flöde från bassängerna S3-S6, uppmätt av FM208 & FM209, överskrider inställt börvärde så skall luckan stängas och dämma flödet så att inställbart börvärde uppnås. För start av reglering skall summaflödet överskrida börvärdet under inställbar tidsfördröjning. 

Då pågående reglering sker så skall inställd % avvikelse mot börvärdet tillåtas innan ytterliggare reglering av luckans läge sker mot börvärdet.

Då vattenflödet underskrider flödesbörvärdet skall luckan återgå till utgångsläget. För detta skall hysteres finnas.

I driftval HAND skall luckan regleras enligt manuellt inställd grad av dämning.

Vad övrigt gäller så skall luckan i operatörsbild, då den ej dämmer, indikeras med släckt indikering. I reglerande läge skall detta återges med tänd indikering, %-uell dämningsgrad skall återges i operatörsbilden

Exempel

Bypass-vattenlucka V209

Sammanställning av inställbara och/eller påverkbara parametrar/funktioner från överordnat system

1. Önskat maxflöde biosteg: 0-1500 m3/h
2.  Startflöde FM205 för efterfällning: 0-x m3/h
3. Tidsfördröjning start efterfällning: 0-3600 s
4. Förstärkning regul: 0,00-25,00 ggr
5. Integrering regul: 0-3600 s
6. Manuell utsignal

0-100 %

Objekt och instrumentering

  • Objekt och instrumenteringen innehåller separata drift och skötselmanualer för utrustning som finns i anläggningen.
  • Ofta finns en förteckning över innehållet i början så att man lättare kan orientera sig. Den är ofta tudelad så att man dels kan söka på funktion och dels på objektnamn.

Checklista för underhåll

  • Checklistor för underhåll är vanligen en rutin som genomförs med bestämt tidsintervall.
  • Tiden kan vara kalendermässig, ex varje dag/vecka/månad, eller efter bestämt antal timmar i drift.
  • Checklistans underhåll är ofta grundad i krav från objektet eller anläggningens leverantör och det är inte alltid som underhållet får ske av verksamhetens personal då den kräver särskild utbildning eller behörighet.

Exempel

  • Varje vecka
    • Gör en generell översyn av infiltrationsdammarna samt utrymmet för processutrustning. Var extra vaksam på djur som kan ha dött i eller i anslutning till dammarna.
    • Kontrollera maskiner ur avseende läckage, missljud och vibrationer.
    • Kontrollera processvärden via operatörspanel.
    • Gör vid behov rent i Turbiditetsmätarnas mätkoppar.
    • Kontrollera intensiteten på UV-lamporna.

Processchema

  • Ett processchema har till syfte att åskådliggöra anläggn eller anläggningsdel som är aktuell för drift- och skötselinstruktionen.
  • Ett processchema kan ha mycket olika nivåer på detalj men har överlag samma grundläggande syfte.
  • Att, oavsett fysisk placering i landskapet, redogöra för hur anläggningsdelarna hänger ihop i en logisk följd samt ge uppgift om vad som sker och maskinell utrustning & instrumentering.

El-dokumentation

  • El-dokumentationen berör allt som är av intresse för kraftförsörjning av objekt, koppling av objekt samt layout för objekt
  • I detta syfte används scheman eller "ritningar" över Elanläggningen.

Felsökning & reparation samt driftövervakning

Felsökning & reparation

  • Majoriteten av felen i en anläggnings drift innebär inte "häftiga" eller katastrofala konsekvenser, ex något exploderar eller utrymmen som dränks i rötslam osv.
  • Problemet som uppstår kan vara tydligt men orsaken diffus. Detta försvårar markant den process som genomförs för att finna problemets grund. Erfarenhet spelar en tung roll i söket efter fel.
  • Det finns oändligt mycket problem & fel som kan inträffa varför vi begränsar detta innehåll till:
    • Problem med rötprocess
    • Problem med transport av media

Problem i rötningsprocessen

  • Vanliga problem i rötningsprocessen är:
    • Problem med temperaturhållning
    • Störningar i biologisk process
    • Låg rötgasproduktion eller metanhalt

Problem med temperatur

  • Rötningsprocesser drivs med bestämda temperaturer.
  • Temperaturerna medger att vi kan gynna förekomst och tillväxt av de olika grupper organismer vi vill ha i processen
  • För låg eller hög temperatur kommer missgynna tillväxten och vi får låg gasproduktion eller låg metanhalt som följd.
  • Vid stora avvikelser i temperatur så kan systemet även slås ut.
  • Problem med temperatur ter sig ofta olika beroende på vad det är man skall värma och till vilken temperatur man skall värma substratet.
  • På avloppsreningsverk där avloppsslam skall rötas så håller slammet nästan uteslutande den temperatur som inkommande avloppsvatten har.
  • Denna temperatur är årstidsbaserad och högsta och lägsta temperatur ligger ofta långt ifrån varandra
  • detta ställer höga krav på den utrustning som skall värma slammet till rätt temperatur.

Uppvärmningen sker med värmeväxlare

  • Den absolut vanligaste metoden av uppvärmning på reningsverken sker genom värmeutbyte mellan varmvatten och slam i värmeväxlare.
  • Formatet är tub-värmeväxlare som tillåter hög genomströmning samt större partiklar.
  • Kända problem har varit:
    • Underdimensionering kalla delen av året
    • slitande sand
    • beläggningar
  • Vid samrötningsanläggningar så är problemet tyvärr ofta värre. Orsaken är att man använder sig av substrat och substratblandningar som skiljer sig markant från vatten.
  • Problemen som då uppstår är dels igensättning och onormalt slitage på VVX, men också varierande behov av uppvärmning.
  • Vissa substrat har under lagring en pågående process och hög temperatur, dessa kräver då istället kylning för att nå rätt temperatur innan rötning.

Omrörning

  • En korrekt dimensionerad omrörning håller rötslammet homogent och suspenderat med jämn temperatur.
  • Ofta så behöver omrörningen tas fram för substratblandningen och sen tas tankens utformning fram i relation till omrörningen.
  • Vanligast är omrörning med propeller och/eller pumpning
  • Störningar som förekommer är feldimensionerade omrörare som ej håller materialet homogent och temperaturskikt bildas.
  • I material med långa fibrer så bildas ofta det vi kallar trasor och dessa lindas runt omröraraxeln, så kallad "kebabrulle".
  • Det är inte ovanligt med skummning i rötkammare. Grunden är den biologiska process som sker i rötkammaren samt ämnenas nedbrytningsproduker.
  • Korrekt dimmensionerad rötkammare med utrustning förhindrar att skummning orsakar störning i slamutlopp eller gasutlopp.
  • Skummningen motverkas mekaniskt, kemiskt och biologiskt.

Störningar i process - biologiska

  • Förekommande störningar för biologin kan vara:
    • toxisk Ammopnium ackumulation
    • Toxisk Sulfid ackumulation
    • Toxisk Icke organisk Salt ackumulation
    • Antibiotika
    • För Hög organisk belastning
  • Felsökning för dessa genomförs rimligen genom labbanalys och beräkningar
  • Tydliga tecken på en störning är:
    • Låg gasproduktion
    • Låg metanhalt
    • Höga VFA värden

Problem med transport

  • Som tidigare nämnts så är transporten av substrat väsentlig för att verksamheten skall gå runt.
  • Upphör flödet av substrat eller restprodukter genom anläggningen så finns uppenbara risker att lönsamheten är hotad.
  • Transport av torra material sker genom skrapning eller skruvning.
  • Transport av flytande substrat sker med hjälp av pumpning.
  • Transporten av gaser sker genom pumpning.

Kända problem

  • Substrat levereras till anläggningen och behöver transporteras genom processens olika steg för att kunna nå slutprodukterna gas och biogödsel.
  • Inom den del av branschen som producerar gas från avlopp i kommunal form så är ofta transporten ett mindre problem.
  • Detta då substratet är ett mycket vattnigt slam som lätt låter sig pumpas och röras om samt sliter inte nämnvärt på gummidetaljer och maskineri.
  • Med andra substrat är det dock värre.
  • Flera av de substrat som inte härstammar från avlopp förekommer med mycket högre TS-halter och är inte alls pumpbara samt sliter på utrustningar och packningar.
  • Ni är bekanta med begreppet TS-halt, men det är ett dåligt mått på pumpbarhet.
  • Reologi - läran om materiens deformations- och flytegenskaper.

Problem med skruvar och pumpar

  • Typiska problem som uppstår med utrustning som belastas hårt är att motorer samt växellådor går sönder. De tål inte påfrestningen och rätt skydd är inte installerade.
  • Även i de fall där skydd är installerade så får man problem med skydd som hela tiden löser ut.
  • Andra problem är då fel pump används till ett visst substrat. Det sker då ett onormalt slitage på slitdelar.
  • Ett annat problem är då vissa pumpar används för substrat de inte är avsedda för eller då förbehandlingen är felaktig. Pumpen sätter då igen.
  • Felaktig installation av pumpsystem kan generera låga tryck på sugsidan av en pump. Det som då uppstår är fenomenet kavitation som också skadar pumpar och ger förkortad livslängd.

Rörtransport - felsökning

  • Vid rörtransport är det vanligt med läckage eller skador och igensättningar av systemen.
  • Effekten det får är försämrad transportkapacitet och vid gasrisk för farlig arbetsmiljö eller skador på miljön.
  • Vanliga metoder för kontroll och underhåll av rörsystem är:
    • Läcksökning med spårgas
    • Provtryckning med vatten
    • Läcksökning med ljud
    • Rensning med piggning

Läcksökning med spårgas

  • Aktuell rörledning måste stängas av och göras trycklös och trycksättas med vätgas.
  • Trycket får ej och behöver normalt inte överstiga 1,0 bar, styrs via tryckregulator och säkerhetsventiler. Tiden för gasen att tränga upp till ytan är beroende på markförhållanden och längans storlek.
  • Vanligen kan sökningen påbörjas relativt snart efter att man med sond konstaterat att hela önskade ledningssträckan är fylld.
  • Marksonden trimmas in för maximal känslighet och sökningen görs med att sondens sugtratt sveps över marken eller pressas mot ytan. När gas indikeras avgör man var starkaste koncentrationen finns genom att reglera känsligheten med detektorn.

Provtryckning med vatten

  • Täthetsprovning skall ske på markförlagd ledning eller övertäckt dagledning.
  • Täthetsprovning skall ske med vatten av dricksvattenkvalité.
  • Precisionsmanometer skall användas med högsta upplösning på 0,1 bar.
  • Har ledningen varit utsatt för tryck över täthetsprovningens tryck innan provtryckningen så skall ledningen först vila ett (1) dygn.
  • Innan provtryckningen måste ledningen initialbelastas under 12 timmar.
  • Provtrycket skall vara 1,3xPN

Läcksök med gasdetektor och spray

  • Läckor för gas kan upptäckas med gasdetekterande utrustning, specifik för ändamålet.
  • I vissa fall sprayar man på misstänkt läckagepunkt och vid läckage så uppstår bubblor.
  • Till fordonsgas tillsätts även ett luktande ämne så att läckage skall kunna upptäckas.

Driftövervakning

  • Driftövervakning är som det låter, man övervakar driften.
  • Dessa system brukar kallas SCADA system, Supervisory Control And Data Aquisition.
  • I ett SCADA system bör det finnas 7 st grundläggande funktioner:
    • Inloggning
    • Processbilder
    • Driftparametrar
    • Trendkurvor
    • Rapporter
    • Larmhantering
    • Historik

Inloggning

  • Säkerhetsskäl. Varje anställd har en egen inloggningskod för begränsning av intrång.
  • Olika nivåer av behörighet, alla har inte samma befogenhet och kan därför inte heller på göra vilka ändringar som helst.
  • Anledningen är att kunna se vad varje person har förändrat i ett driftövervakningssystem, tex ändrat driftparametrar som startnivå för en pump.
  • Eller om man har ökat kemikaliedosering och sedan vill återgå till tidigare doseringsnivå.

Processbilder

  • Samlad överblick av processen
  • Här kan man klicka sig vidare till flera process-steg. Vanligt är att man delar upp olika processbilder som till exempel inloppsdel, kemikaliedosering, slamavvattning mm.

Driftparametrar

  • Här kan man ändra ställbara parametrar. Till exempel start och stoppnivåer, larmgränser etc.

Trendkurvor

För att följa upp olika förlopp används trendkurvorna som presenteras i formatet månad, vecka eller dygn innehåller även funktioner såsom zoom, tidslinjal samt möjlighet att välja kurvfärg.

Rapporter

  • Här kan man skriva ut i helt fritt tidsomfång med angiven start och stopp tid.

Larmhantering

  • Larmlista. Här lagras alla larm och här kan man välja turordning som A och B larm.
  • A larm = Kräver omedelbar åtgärd.
  • B larm = Kan åtgärdas nästa dag.
  • C larm = För information, dags att beställa kemikalie.

Historik

  • Alla händelser registreras, det vill säga inloggningar, larm, kvitteringar, ändrade inställningar, avbrott, underhåll och service sparas på en service.

Vanliga SCADAsystem

  • FIX
  • VA-Operatör
  • CITECT
  • ABB
  • Caktus Uniview

PLC

  • De tre vanligaste PLC systemen är:
    • ABB
    • SIEMENS
    • MITSUBISCHI ELECTRONICS
  • UPPBYGGNAD efter en funktionsbeskrivning:
    • PLC: Kommunikationskort, CPU, Arbetsprocessor och minne, Digitala in och utgångskort, Analoga in och utgångskort.
  • PLC: Tar in information från digitala och analoga insignaler, arbetsminne sammanställer info, och ger svar efter vad vi har programmerat - en utsignal ges.

Undercentraler

  • De undercentraler som finns i anläggningarna kallar vi även apparatskåp.
  • Dessa innehåller elektrisk utrustning för att kunna styra processen.

Reservkraft och driftekonomi

  • Med vårt stabila och tillförlitliga elnät i Sverige så provas reservkraft sällan under realistiska förhållanden.
  • Generatoraggregat är en kraftkälla med låg tillgänglighet.
  • Utmaningen idag ligger i att underhålla något som sällan används, vilket ställer speciella krav.
  • Underhållet skall syfta till att säkerställa funktionen då den behövs.

Är vi beredda?

  • Jämfört med många andra länder så har vi ett väldigt stabilt elnät.
  • Hur påverkar detta vår beredskap när ett strömavbrott väl sker?

Provning

  • Utan provning så finns ingen reservkraft. Utan att ha testat utrustningen regelbundet så finns det inget sätt att säga om den är tillgänglig då behovet uppstår.
  • Vid ny anläggning av reservkraft skall fabriksprovning avkrävas innan leverans. Det är mycket enklare att åtgärda fel på fabrik än vid anläggningen.
  • Vid sådana provningar så upprättas protokoll. Normalt har leverantören standarder som följs.
  • Naturlig provning av reservkraft på grund av nätavbrott är inte vanligt.
  • När och hur provas en reservkraftanläggning?
    • Det är helt beroende av anläggningstyp och hur viktig anläggningen är.
    • Generellt gäller att provtagning bör utföras planerat, regelbundet och realistiskt.
      • Planerat innebär att en plan för när och vad som ska testas finns.
      • Regelbundet innebär att antalet prover står i proportion till hur viktigt det är att anläggningen fungerar.
      • Realistiskt innebär att provningen sker så att funktionen säkerställs oavsett vad det är som går fel i ordinarie kraftmatning.
  • Erfarenhet har visat att många problem uppstår på grund av batterierna. Batterierna bör därför provas så ofta som möjligt (rek. 1 ggr/v).
  • Provningen bör utföras av driftpersonalen vid anläggningen. Man har då ett bakomliggande behov av utbildning och man bekantar sig med utrustningen.
  • Alla som ingår i jourverksamheten bör kunna med utrustningen.
  • Varannan månad bör lastprov köras där hela eller delar av anläggningens behov täcks av reservkraft.

Servicekontrakt

  • Servicekontrakt är viktiga. Personalen har ofta inte möjlighet att vara insatta i komplex utrustning som inte normalt ingår i verksamheten.
  • Tillgängligheten till kompetent stöd är en trygghet som bör ingå i en utvärdering av verksamhetens risker.

Finans - investering - kostnad

  • Initialt så avläggs en investeringskostnad.
  • Denna löser inte behovet över all framtid utan i kalkylen behöver underhåll också ingå.
  • Grovt räknat kan man lägga på ca 5% av investeringskostnaden som årlig underhållsutgift.

Ansvar och driftjournal

  • Ansvar för anläggningen skall vara delegerat och befogenheter och ansvar skall tydligt framgå av skriften.
  • Driftjournal hör samman med ansvar då det är viktigt att dokumentera vad som gjorts av vem och när.
  • Driftjournalen besvarar frågor om hur det är ställt med anläggningen om den är uppdaterad och aktuell.

Körning med låg belastning

  • Undvik långvarig körning på tomgång eller med låg belastning, då detta kan medföra ökad oljeförbrukning.
  • En annan konsekvens är koksuppbyggnad på ventiler, kolvtoppar, i avgasportar och avgasturbin.
  • Vid låg belastning så blir även förbränningstemperaturen låg och en ofullständig förbränning av bränslet uppstår.

Detta ger konsekvenser både för motorn och för miljön.

Regelverk

  • Vad måste jag göra för att uppfylla myndighetskontrollen?
  • Vad gäller för anslutning av elverk?
  • Numera är det innehavaren av anläggningen som har det fulla ansvaret och ska visa på att anläggningen/aggregatet är säkert.
  • För att nå detta så bör anläggningen vara utförd enligt Svensk Standard.
  • Anläggningar skall även genomgå periodisk besiktning. Det är upp till den som äger anläggningen att bestämma tidsintervall, men anläggningen måste alltid vara säker.

Underhåll

  • Formen för underhåll övergår från periodisk tillsyn till tillståndsgiven tillsyn.
  • Målet är att öka tillgängligheten med minimalt underhåll.
  • Det tillståndsbaserade underhållet förutsätter en återkommande analys av anläggningen och underhåll med ledning av dessa analyser.
    • Exempel på dessa är regelbunden kontroll av vätskorna, smörjolja, bränsleolja och kylvätska.
  • Dessa tillsammans med resultat av prov av system kan ge indata till vilket underhåll som ska utföras.
  • En tydlig fördel är att underhållet kan fokuseras till där det gör mest nytta.

UPS

  • Uninterruptible Power Source...
  • Systemet är till för att försörja reservkraftanläggningens styr och reglerutrustning med tillräcklig elkraft vid starttillfället.
  • Utan ett fungerande UPS system så är reservkraften inte tillgänglig.
  • Batterier som ingår i UPS systemet bör kontrolleras noggrant. Vissa UPS har inbyggda batterier, andra har externa.
  • System med inbyggda batterier har normalt batteriövervakningsfunktion.

Potentiella problem

  • Vanliga problem som förekommer:
    • Övertoner - Övertoner orsakar inte problem med aggregatet utan för slutanvändande utrustning. (åtgärdas i projekteringsstadiet genom val av större generator).
    • Bränslefilter på moderna motorer - Dessa filter har mycket högre krav på rening än tidigare generations filter, vilket beror på ökade insprutningstryck. Äldre - Moderna ~ faktor 10. Problemet uppstår om ny modern utrustning sätts in i en gammal anläggning. (åtgärdas genom extra förfilter).

Personal - Det brister ofta i kompetens och erfarenhet hos personal som har hand om reservkraften. Orsaken är ofta att den används för lite. (åtgärdas genom regelbunden utbildning).

    • Låg belastning - Ofta är aggregaten överdimensionerade. Konsekvensen leder till för låg temperatur och motorskador. (åtgärdas genom att köra aggregaten med hög belastning).

Vanliga fel

  • Vanliga fel som man ska vara extra uppmärksam på:
    • Gamla och spruckna kylarslangar.
    • Driftjournal saknas
    • Larm vidarebefordras inte.
    • Osäkerhet kring hur inkoppling skall ske. (främst mobila aggregat)
    • Start av aggregat
    • Batterier. (vanligast) normal livslängd är 2-3 år.
    • Stopp av aggregat. (lättare på nya maskiner med styrning)
    • Osäkerhet kring skyddskretsar.

Driftekonomi

  • Inom begreppet Driftekonomi ryms sådant som inköpspris för substrat, inkomst via försäljning av gas, Investeringskostnader samt Lån- och räntebetalning.
  • Det som naturligt innefattas är fortlöpande kostnader samt engångskostnader för underhåll och drift.
  • Tydliga excempel är:
    • Personalkostnader
    • El
    • Värme
    • Kemikalier
    • Transporter
    • Reservdelar och underhåll/service

Anläggningstyp ger skillnader

  • Beroende på om det är en central samrötningsanläggning (centraliserad) eller om det är en gårdsbasserad anläggning (decentraliserad) så får vi olika utfall.
    • Centraliserade anläggningar kräver transporter av substrat till anläggningen från vitt skilda avstånd och gödselresten fördelas
    • Decentraliserade anläggningar hanterar substrat och gödsel lokalt.
  • För en gårdsbaserad anläggning så löser man ofta stora kostnader för transport av substrat och rest.
  • Däremot så tillkommer en ökad kostnad för distribution av gasen.

Jämförelse

  • Kostnadsberäkningarna bygger på ett fiktivt exempel med 100 000 ton gödsel som antingen rötas i en central anläggning eller i ett stort antal mindre anläggningar som hanterar 5000 ton, vilka kopplas samman i ett rågasnät.
  • Längden på rågasnätet är satt till 33 km eftersom gårdarna ligger relativt tätt.
  • Det genomsnittliga transportavståndet för centraliserad rötning är satt till 15 km.

Produktionskostnader för fordonsgas

  • De ekonomiska beräkningarna har visat att kostnaderna för båda fordonsgasproduktionssystemen är höga i förhållande till dagens pris på naturgas/fordonsgas, men att centraliserad produktion har betydligt lägre produktionskostnader.

Svetsning i RF & PE

  • Svetsning förekommer inom en mängd olika brancher.
  • Svetsning kan utföras manuellt men i vissa fall så sker det lämpligen i en maskin.
  • De metoder som främst används är;
    • TIG
    • MIG/MAG
    • MMA

Hälsa och säkerhet

  • Vid svetsning så uppstår Strålning, Ozon och Svetsrök
  • Strålningen är skadligt UV-ljus som ger skador på hornhinnan. Utsätts man upprepade gånger för detta så är skadan permanent. Därför används ögonskydd.
  • UV-ljuset ger även upphov till Ozonbildning som är starkt oxiderande. Det kan ge skador på slemhinnor, framförallt i ögon och luftvägar.
  • Svetsrök uppstår alltid mer eller mindre. Innehållet i röken beror på faktorer så som;
    • Grundmaterial, tillsatsmaterial, strömstyrka och svetsmetod.
    • Orenheter i grundmaterialet, till exempel färg eller olja ger onödigt mycket rök.

TIG metoden

  • TIG metoden lämpar sig bäst för att svetsa i tunnare material
  • Tig-svetsning är en smältmetod som fått sitt namn från Engelskan, Tungsten Inert Gas.
  • Tungsten är ett grundmaterial med hög densitet och den hittades av en svensk men vår benämning kommer från tyskans Volfram, det vill säga elektrodens material.
  • Inert talar om att gasen är inaktiv och skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga verkan.

TIG-svetstråd

  • TIG-svetsning kan utföras både med och utan tillsatsmaterial.
  • Kisel och mangan som ingår i TIG-svetstråden bildar oxider som bland annat håller svetsgodset rent.
  • Det är viktigt att man använder samma tillsatsmaterial som det grundmaterial vi ska svetsa i.

Skyddsgas

  • Skyddsgasens uppgift:
    • Vid TIG-svetsning används alltid en inert skyddsgas.
    • Skyddsgasens uppgift är att skydda elektroden, smältan och omkringliggande material från att oxideras.
    • Den vanligaste skyddsgasen vid TIG-svetsning är ren argon (Ar) som kan användas till alla material.

Svetsgas - argon/hydrogen

  • Vid TIG-svetsning av dessa är det en stor fördel att tillsätta hydrogen (vätgas) för att öka svetshastigheten och inträngningen.

Rotskyddsgas

  • Vid TIG-svetsning av rostfria stål måste även svetsens baksida skyddas med hjälp av en rostskyddsgas.
  • Det vanligaste är att man använder antingen ren argon eller en blandning av kvävgas och vätgas.

Polaritet

  • Det som skapar svetsbågen är ström.
  • Man kan använda både DC+ och DC- polaritet.
  • Vanligast är dock att man använde DC- polaritet.
  • Vid DC- polaritet så leds minuspolen från strömkällan via slangpaketet till elektroden.

MIG/MAG metoden

  • MIG/MAG metoden är en mångsidig svetsmetod som betyder Metal Inert Gas respektive Metal Aktiv Gas.
  • En aktiv gas som exempelvis koldioxid påverkar temperaturen i smältan och ger en varmare svets.
  • Man kan svetsa med både homogen tråd och rörelektrod.

Matarverk

  • Vid MIG/MAG-svetsning används elektrod.
  • Matningen av denna måste vara jämn för att bibehålla en stabil svetsström.
  • Detta uppnår man genom en motordriven matare.

Elektroden

  • Elektroden kan vara homogenelektrod
  • Eller rörelektrod
  • Rörelektroden är fylld med metallpulver eller slaggbildande ämnen.

Skyddsgas

  • Vid MIG/MAG-svetsning används antingen 100% koldioxidgas eller en blandning mellan koldioxid och argon.
  • Skyddsgasen har till uppgift att skydda mot luftens skadliga inverkan.
  • Gasblandningen kan också inverka på inträngning, svetshastighet, mekaniska egenskaper och mängden sprut.
  • Högre andel koldioxid ger mindre risk för porer, bättre inträngning, mindre mängd ozon.
  • Nackdelen är mer loppor och ytoxider.

Svetstyper - kortbåge

  • Kortbåge är en vanlig form av MIG/MAG-svetsning.
  • Processen genererar en mängd kortslutningar som påverkar ljusbågens stabilitet.
  • Metoden används vid svetsniong i tunna material och vid lägessvetsning eftersom smältan är liten och stelnar snabbt.

Svetstyper - spraybåge

  • Spraybåge arbetar med högre svetsström och bågspänning an kortbåge.
  • Det smälta materialet överförs till arbetsytan som små finfördelade droppar utan att kortsluta ljusbågen.
  • Värmeöverföringen till arbetsstycket är hög och resulterar i en stor flytande smälta.

MMA metoden

  • MMA metoden är mindre känslig för väder och vind än exempelvis MIG/MAG- och TIG-metoderna.
  • Därmed Lämpar den sig för utomhus montagearbete och utrustningen är relativt enkel och lätthanterlig.
  • Metoden MMA lämpar sig då det rostfria röret är tunnväggigt.

Fogning av PE

  • Plastledningar av polyeten (PE) är vanliga inom nyanläggning idag på flera områden.
  • De används för transport av vätskor och gas inom flera branscher.
  • Metoderna för fogning är vanligen elektrosvetsning.

Svetsning med elektromuff

  1. Markera det område där PP-skyddsmanteln ska avlägsnas.
  2. Använd ProFuse-specialverktyg eller specialkniv till att skära fritt det markerade området.
  3. Avlägsna den markerade PP-manteln alldeles före svetsning.
  4. Mät upp och markera rörändan med det korrekta insticksdjupet + 5mm. Torka rent svetsområdet med godkänd rengöringsvätska. Skjut in muffen över röret till anslag. Kontrollera de uppmätta markeringarna.
  5. Montera spännverktyget. Upprepa punkt 1-5 med den andra rörändan
  6. Montera svetskablarna, och muffen är klar för svetsning.
  7. Avläs svetsdata med hjälp av streckkodssystemet.
  8. Därefter utförs elektrosvetsning.

Svetsning med stumsvetsmetoden

  1. Rören spänns upp i stumsvetsmaskinen så att de centreras. Vänd rören så att märkningen kommer uppåt.
  2. Hyvla av rörändarna genom att stänga maskinen så att rörändarna pressas mot den roterande hyveln, tills det kommer ett obrutet spån på båda sidor av hyveln.
  3. Stumsvetsmaskinen öppnas och hyveln tas bort. Spånor avlägsnas från rörändarna. (var noga med att få bort alla spånor under svetsmaskinen, eftersom de annars kan följa med värmespegeln upp i svetsen när spegeln avlägsnas).
  4. Rörändarna torkas av med godkänd rengöringsvätska. Detta bidrar också till att avlägsna statisk elektricitet.
  5. Svetstemperaturen kontrolleras på värmespegeln. Temperaturen ska vara 240 grader Celsius, +-5 grader Celsius.
  6. Spegeln ska vara ren från orenheter. Den rengörs lätt med icke-luddande papper. Kontrollera att värmespegelns ytbeläggning är oskadad.
  7. Sätt i värmespegeln mellan rören. Stäng svetsmaskinen runt värmespegeln med det aktuella svetstrycket plus släptrycket tills PP-manteln släpper spegeln och det har blivit förvulst på 0,2-0,4 mm hela vägen runt röret. Tiden här blir kortare jämfört med svetsning av omantlade rör för vulsten på 1-2mm bör inte byggas upp. Tiden tills PP-manteln släpper beror på rörets temperatur. Släptrycket är det tryck som krävs för att få svetsmaskinens släde att röra sig vid den aktuella belastningen.
    1. Svetstrycket finner man genom att avläsa svetskraft i Uponors svetsparametrar och konvertera den till tryck med hjälp av tryckkarakteristiken för den använda stumsvetsmaskinen.
  8. När PP-manteln har släppt och förvulsten är som man vill ha den så släpps trycket och uppvärmningstiden börjar. Rörändarna ska ha full kontakt med värmespegeln under uppvärmningstiden. Uppvärmningstiden är den tid som behövs för att leda värmen ut i röränden utan tryck.
  9. När uppvärmningstiden har uppnåtts öppnas svetsmaskinen och spegeln avlägsnas (omställningstiden görs så kort som möjligt). Svetsmaskinen stängs med det aktuella svetstrycket.
  10. Svetsmaskinen hålls stängd hela svets- och avsvalningstiden. Under avsvalningstiden förändras färgen på vulsten.
  11. Efter avslutad svets- och avsvalningstid släpps trycket och backarna lossas och öppnas. Röret kan nu lyftas ut ur svetsmaskinen.
  12. Sedan kontrolleras att svetsvulsten är korrekt formad. Visuell kontroll av vulsten utförs enligt "Kriterier för visuell bedömning av svetsade PE-rör".

Sammanfattning av DRUN

Underhåll

  • Regelbundet underhåll innehåller moment så som;
    • Rengöring av utrustning och maskineri
    • Åtgärda och förebygga korrosion och rengöra korrosionspåbyggda ytor
    • Byta eller tillföra smörjmedel och/eller packningar
    • Spänna eller lossa kopplingar, remmar och bultar
    • Assistera entrepenör vid om- eller tillbyggnation
    • (lättare svetsarbeten)
    • Underhålla reservkraft
    • Underhålla maskinpark
    • Fortlöpande dokumentera arbetet!!!

System för underhåll

  • All verksamhet måste enligt lag genomföra egenkontroll
  • Egenkontrollen är ett lagkrav som ska, om den utförs korrekt, säkerställa att verksamheten sker säkert, helst utan att konsekvenser eller olägenheter uppkommer för miljö, allmänheten eller anställda.

Egenkontroll

  • I egenkontrollen ingår bland annat:
    • Fördelning av det organisatoriska ansvaret
    • Krav om verksamhetsförenlig kunskap
    • Krav om verksamhetsförenlig dokumentation
    • Krav om kommunikation
    • Krav om mätning och uppföljning
    • Bedömning av risker
    • Krav för verifiering, validering och revidering
    • med flera

Kontrollprogram och rutiner

  • För att efterleva kravet om egenkontroll så tar verksamhetsutövaren fram ett kontrollprogram.
  • I kontrollprogrammet ingår alla de delar som berör egenkontrollen.
  • Hur dessa punkter efterlevs beskrivs i rutiner
  • Rutiner kan exempelvis vara:
    • Rutiner för provtagning och analys
    • Rutiner för kontroll av utrustning och objekt
    • Rutiner för kommunikation och underrättelse

Drift och skötselinstruktioner

  • Egenkontrollen omfattar dokumentation och rutiner för drift och skötsel av verksamheten, det vill säga drift- och skötselinstruktioner.

Drift och skötselinstruktionens innehåll

  • Allmän beskrivning av anläggningen
  • Processbeskrivning
  • Larmlista
  • Dimensionering
  • Funktionsbeskrivning
  • Objekt och instrumentering
  • Checklista för underhåll
  • Processchema
  • El-dokumentation

Allmän beskrivning av anläggningen

  • Var verksamheten är belägen
  • Vad man gör vid anläggningen
  • Vem som bedriver verksamheten och hur man kommer i kontakt med denne
  • Vem som utför tillsyn av verksamheten samt dess kontaktuppgifter
  • Den ska upplysa om när senaste revideringen av dokumenten ägde rum.

Processbeskrivning

  • Beskriver processen
  • Tar inte upp lokaliteten av anläggningens olika delar
  • Beskrivningen följer flödet av ämnen som behandlas i verksamheten vid det normala driftfallet och innehåller objektsnamn.
  • Utöver process så anges även under denna del också vad som gäller för elförsörjning, styrning och automation samt övervakning.

Larmlista

  • En larmlista innehåller alla objekt i en anläggning där larm kan genereras.
  • Objekten i sig genererar inga larm utan det är datorn/centrala enheten som övervakar objekten som utför själva distributionen av larm
  • I listan anges objektsnamn, larmkod, klartext och klassning

Dimensionering

  • Dimensionering berör anläggningens tillståndsgivna del samt kapaciteter.
  • Det är områdesspecifikt men kan grovt delas in i;
    • Vad och vilka mängder av ämnen som man får ta emot
    • Hur mycket av ämnena som får finnas på platsen över tid
    • Hur mycket av något som anläggningen kan producera
    • Hur mycket som får lämna anläggningen som emissioner
  • Kapacitet kan och bör berör både anläggningens fysiska delar likväl som förmåga att ta emot eller behandla ämnen.

Funktionsbeskrivning

  • Funktionsbeskrivningen redogör för normal funktion hos ett objekt.
  • Funktionsbeskrivningen redogör också för möjliga driftfall som kan förekomma samt hur objektet kan påverkas och användas av operatören.
  • I beskrivningen finns objektnamnen med

Objekt och instrumentering

  • Objekt och instrumentering innehåller separata drift och skötselmanualer för utrustning som finns i anläggningen och tillhandahålls av leverantören av utrustningen.
  • Ofta finns en förteckning över innehållet i början så att man lättare kan orientera sig. Den är ofta tudelad så att man dels kan söka på funktion och dels på objektnamn.

Checklista för underhåll

  • Checklistor för underhåll är vanligen en rutin som genomförs med bestämt tidsintervall.
  • Tiden kan vara kalendermässig, t.ex. varje dag/vecka/månad, eller bestämt antal timmar i drift.
  • Checklistans underhåll är ofta grundad i krav från objektet eller anläggningens leverantör och det är inte alltid som underhållet får ske av verksamhetens personal då den kräver särskild utbildning eller behörighet.

Processchema

  • I ett processchema beskrivs grundläggande detaljnivå för:
    • Volymer och ytor
    • Mekanisk utrustning
    • Instrumentering
    • Flödesvägar
  • En enklare form av schema där endast flöden och processobjekt är illustrerade kallas för flödesschema.

El-dokumentation

  • El-dokumentationen berör allt som är av intresse för kraftförsörjning av objekt, koppling av objekt samt layout för objekt
  • I detta syfte används scheman eller "ritningar" över Elanläggningen
  • Motor- och instrumentlista.

Problem i rötningsprocessen

  • Vanliga problem i rötningsprocessen är:
    • Problem med temperaturhållning
    • Störningar i biologisk process
    • Låg rötgasproduktion eller metanhalt

Problem med temperaturen

  • För låg eller för hög temperatur kommer missgynna tillväxten och vi får låg gasproduktion eller låg metanhalt som följd.
  • Problem med uppvärmning/kylning och/eller omrörning.
  • Substrat med ogynnsam temperatur.

Störningar process - biologiska

  • Tydliga tecken på störning är:
    • Låg gasproduktion
    • Låg metanhalt
    • Höga VFA värden
  • Förekommande störningar för biologin kan vara
    • Toxisk Ammonium ackumulation
    • Toxisk Sulfid ackumulation
    • Toxisk Icke organisk Salt ackumulation
    • Antibiotika
    • För hög organisk belastning
  • Felsökning för dessa genomförs rimligen genom labbanalys och beräkningar.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki